Foto: Utsikt från Rett Center
   
   
 

Behandling

 

Musik

Speciellt för Rett syndrom är den uppenbara roll musiken spelar för välbefinnandet. Av svaren på en enkätundersökning till föräldrar till flickor/kvinnor med Rett syndrom i Sverige framgår att musik används som medicin: ”Anhöriga använder sig av musik ”mot oro och ångest”, ”som första hjälpen”, ”i samband med läkar- och tandläkarbesök”, ”för att få kontakt med flickan och för att hon ska få kontakt med sin omgivning” och ”för att somna in (Merker, Bergström-Isacsson, 2001).

Resultat från samma undersökning, samt en som gjorts i USA (Houtaling, 2003) med liknande resultat, visar att deltagande i musik och/eller musikterapi kan ge höjd livskvalitet, bidra till identifikation, upplevelsen av egenaktivitet/egenvärde och känslan av tillhörighet till familj, samhälle och kultur.

Flickor/pojkar med Rett syndrom är ofta mycket bestämda i sitt musikval (Holdsworth, 1999). De har sina favoritlåtar, favoritartister och till och med favoritinspelningar. Musiksmaken är i högsta grad personlig och varierar i samma utsträckning som hos alla andra även om barnvisorna visat sig vara betydelsefulla även i vuxen ålder. Många byter sina favoritsånger efter en tid och vidgar därmed både sitt inre och yttre musikaliska rum (Bergström-Isacsson, 2001; Elefant, 2002).

Favoriterna kan ta sig olika uttryck. En låt ”sätter igång”, genererar rörelse, skratt och kontakt medan en annan ger lugn, koncentration och avspänning. Båda sorterna fyller sina syften och är viktiga för flickorna/pojkarna (Elefant & Lotan, 2004).

Man kan dock inte vara helt säker på att den respons man ser på utsidan alltid är sann. Detta gäller speciellt om flickorna/pojkarna ser ut att bli ”alltför glada”. Det kan då ske en form av ”överslag” och den uppvarvning som startats kan sedan vara svårt att hejda (Julu, Kerr, Apartoupoulus, Al-Rawas, Witt Engerström, Engerström, Jamal, & Hansen, 2001; Mounth, Hastings, Reilly, Cass & Charman, 2001).

I en studie har man kunnat se och mäta att musik och vibroakustik har påverkan på hjärnstammens kontroll av det autonoma nervsystemet. Utifrån att flickor/pojkar med Rett syndrom ofta har en svag kontrollförmåga kan de inte hejda den respons som startas av den aktiverande musiken, den musik som sätter igång. Hittar man däremot den musik som lugnar och berör kan den fungera på omvänt sätt. Det sker då en ökning av hjärnstammens förmåga att kontrollera det autonoma nervsystemet och kroppen kan få en stund av vila och återhämtning.

Det är klarlagt att det är svårt att se på utsidan hur lugnande och aktiverande musik påverkar insidan (Bergström-Isacsson, 2005).

Musik fungerar även som bärare av minnen och känslor och kan därför delvis förklara de känslouttryck som kan komma i samband med att vissa musikstycken spelas.

Ibland talar man om musik som ett språk och när det gäller Rett syndrom kan musiken ses som deras primära språk och som en nyckel till deras inre. Ord och upplevelser som bärs fram med hjälp av en melodi ger en helt annan förståelse än om man enbart pratar (Bergström-Isacsson, 2001, 2005; Trevarthen, 1997).

Den lust och den motivationsfaktor som musik kan frambringa är ovärderligt i sammanhang kring dialog, kommunikation och inlärning. Musik kan skapa det utrymme, ett av de verktyg, flickorna/pojkarna behöver för att visa sin förmåga (Coleman, 1987; Elefant, 2002; Merker & Wallin, 2001).

Man kan se på musik som en kognitivt komplex produkt av mänsklig kultur. Musiken erbjuder ett fönster där flickornas/pojkarnas kognitiva kapacitet kan uppfattas av utomstående och bör därför erbjudas i så många sammanhang som möjligt (Merker & Wallin, 2001; Trevarthen & Burford, 1995).

 

Referenser

Bergström-Isacsson, Märith (2001): Musik och Rett syndrom – en musikterapeutisk tolkning. Stockholm: Kungliga Musikhögskolan.

Bergström-Isacsson, Märith (2005): Musik och Vibroakustik vid Rett syndrom; En undersökning av autonoma responser. Stockholm: Kungliga Musikhögskolan, MPC.

Coleman, Karen (1987): Music therapy in Rett syndrome. Educational and therapeutic intervention in Rett syndrome, pp. 93-110. Clinton, MD: IRSA.

Elefant, Cochavit (2002): Enhancing communication in girls with Rett syndrome through songs in music therapy. Aalborg: Aalborg University.

Elefant, Cochavit & Lotan, Meir (2004): Rett Syndrome: Dual Intervention – Music and Physical Therapy. Nordic Journal of Music Therapy, 13(2), pp. 172-182.

Hill, Sara, A. (1997): The relevance and value of music therapy for children with Rett syndrome. British Journal of Special Education, 24, pp. 124-128.

Holdworth, Jessica (1999): Responsiveness to music in 21 girls and women with Rett syndrome. Unpublished paper submitted, Department of Psychology, University of Hull.

Julu, Peter, O. O., Kerr, Alison, Apartoupoulus, Flora, Al-Rawas, Sami, Witt Engerström, Ingegerd, Engerström, Lars, Jamal, Goran, A. & Hansen, Stig (2001). Characterisation of the breathing abnormality and associated central autonomic dysfunction in Rett disorder. Archives of Diseases in Childhood, 85, pp. 29-37. Scandinavica 1990; Suppl 396.

Merker, Björn, Bergström-Isacsson, Märith & Witt Engerström, Ingegerd (2001): Music and the Rett disorder: The Swedish Rett Center survey. Nordic Journal of Music Therapy, 10 (1), pp. 42-53.

Merker, Björn & Wallin, Nils (2001): Musical responsiveness in Rett disorder. In: Kerr, Alison & Witt Engerström, Ingegerd (Eds.). The Rett Disorder and the Developing Brain (pp. 327-339). Oxford: Oxford University Press.

Mount, Rebecca H., Hastings, Richard P., Reilly, Sheena, Cass, Hilary & Charman, Tony (2001): Behavioural and emotional features in Rett syndrome. Disability and Rehabilitation, 23 (3/4), pp. 129-138.

Trevarthen, Colwyn & Burford, Bronwen (1995): The central role of parents: How they can give power to a motor impaired child’s acting, experiencing and sharing. European Journal of Special Needs Education, 10 (2), pp. 138-148.

Trevarthen, Colwyn (1997): Musical Interaction in Rett Syndrome: Comparison with normal infants and the effects on Perturbation. RS News Volyme, No. 3.2, p.1.

 

Artikelsammanfattning
- Skrivet om musik, Vibroakustik och Rett syndrom

Nedan finner du en lista över det mesta som finns skrivet i ämnet musik, Vibroakustik och Rett syndrom. Här finns även några andra artiklar som kan vara intressanta att ta del av.

Listan kommer att uppdateras när något nytt kommer ut och jag kommer då även att skriva små korta sammanfattningar över innehållet i artiklarna.

 

Ball, C. Music therapy for children with autistic spectrum disorder. Bazian Ltd (Ed).

Bergström-Isacsson, M. (2001). Musik och Rett syndrome - en musikterapeutisk tolkning. Unpublished Bachelor, Royal College of Music, Stockholm.

Bergström-Isacsson, M. (2005). Musik och Vibroakustik vid Rett syndrom, en undersökning av autonoma responser. Royal College of Music, Stockholm.

Bergström-Isacsson, M., Julu, P. O. O., & Witt Engerström, I. (2007). Autonomic responses to Music and Vibroacoustic Therapy in Rett Syndrome. Nordic Journal of Music Therapy, 16(1), 42-59.

Bergström-Isacsson, M., & Larsson, G. (2008). The Musement. Music/Motor function: "The Musement"- amusement with music and movement. Östersund: Swedish Rett Center.

Bernardi, L., Porta, C., & Sleight, P. (2006). Cardiovascular, cerebrovascular, and respiratory changes induced by different types of music in musicians and non-musicians: the importance of silence. Heart, 92(4), 445-452. Epub 2005 Sep 2030.

Bernardi, L., Sleight, P., Bandinelli, G., Cencetti, S., Fattorini, L., Wdowczyc-Szulc, J., et al. (2001). Effect of rosary prayer and yoga mantras on autonomic cardiovascular rythms: comparative study. [Scientific]. Bmj, 323, 1446-1449.

Cass, H., Reilly, S., Owen, L., Wisbeach, A., Weekes, L., Slonims, V., et al. (2003). Findings from a multidisciplinary clinical case series of females with Rett syndrome. Regression in individuals with Rett syndrome. Dev Med Child Neurol, 45(5), 325-337.

Coleman, K. (1987). Music Therapy in Rett Syndrome. Educational and Therapeutic Intervention in Rett Syndrome. IRSA, Clinton, MD, 93–110.

Coleman, K., & Handsell, N. (1988). Rett Syndrome: A Challenge for Music Therapists. Music Therapy Perspectives, 5, 52-56.

Elefant, C. (2002). Enhancing communication in girls with Rett syndrome through songs in music therapy. Unpublished PhD thesis, Aalborg University.

Elefant, C., & Lotan, M. (2004). Rett syndrome: dual intervention–music and physical therapy. Nordic Journal of Music Therapy, 13(2), 172-182.

Elefant, C., & Wigram, T. (2005). Learning ability in children with Rett syndrome. Brain Dev.

Go, T. (2007). Medical Music Therapy Based on Baby Science (Baby-Science-Based Music Therapy) and Assistive Technology for Children. Current Pediatric Reviews, 3(3), 198-206.

Go, T., & Mitani, A. (2009). A qualitative motion analysis study of voluntary hand movement induced by music in patients with Rett syndrome. Neuropsychiatric Disease and Treatment, 5, 499-503.

Hadsell, N. A., & Coleman, K. A. (1988). Rett Syndrome: A challenge for music therapists. Music Therapy Perspectives, 5, 52-56.

Hill, S. (1997). The relevance and value of music therapy for children with Rett syndrome. British Journal of Special Education, 24(3), 124-128.

Hooper, J. (2002). Is VA therapy, music therapy. Music Therapy Today.

Houtaling, C. (2003). Music and Rett Syndrome: A Survey from the Parental Perspective.

Lindberg, M., & Oresten. (2003). Musikanvändandet hos sjukgymnaster inom barn- och ungdomshabiliteringen. [Research]. Nordisk Fysioterapi, 7, 13-20.

Lärarutbildningen, I. En litteraturstudie om musikterapi som behandlingsform.

Merker, B., Bergström-Isacsson, M., & Witt Engerström, I. (2001). Music and the Rett disorder: The Swedish Rett centre survey. Nordic Journal of Music Therapy, 10(1), 42-53.

Merker, B., & Wallin, N. L. (2001). Musical responsiveness in the Rett disorder. In A. Kerr & I. Witt Engerstrom (Eds.), Rett syndrome and the developing brain (pp. 327-339). New York: Oxford University Press.

Montague, J. (1988). Music Therapy and the Treatment of Rett syndrome: Glasgow: UK Rett Syndrome Association.

Pillion, J., Rawool, V., Bibat, G., & Naidu, S. (2003). Prevalence of hearing loss in Rett syndrome. Developmental Medicine and Child Neurology, 45(05), 338-343.

Sokira, J. (2007). Interpreting the communicative behaviours of clients with Rett syndrome in music therapy: A self-inquiry. In M. Anthony (Ed.), Qualitative inquires in music therapy: A monograph series (pp. 103-131). Gilsum: Barcelona Publishers.

Trevarthen, C. (1997). Musical Interaction in Rett syndrome: A comparison with normal infants and the effects on Perturbation. RS News Volyme, 3.2, 1.

Trevarthen, C., & Burford, B. (2001). Early infant intelligence and Rett syndrome. In A. Kerr & I. Witt Engerstrom (Eds.), Rett disorder and the developing brain (pp. 303-326). New York: Oxford University Press.

Wesecky, A. (1986). Music therapy for children with Rett syndrome. Am J Med Genet Suppl, 1, 253-257.

Wigram, T. (1991). "Music Therapy for a girl with Rett's Syndrome: Balancing structure and Freedom. In K. Bruscia (Ed.), "Case Studies in Music Therapy" (pp. 39-55). Penn. USA: Barcelona.

Wigram, T. (1995). Assessment and Diagnosis in Music Therapy. In T. Wigram, B. Saperston & R. West (Eds.), The Art and Science of Music Therapy: A Handbook: Harwood Academic Publications.

Wigram, T. (1996). The Effects of vibroacoustic Therapy on Clinical and Non-Clinial Population. London: London University.

Wigram, T., & Dileo-Maranto, C. (1996). Vibroacoustic therapy in the treatment of Rett syndrome Music Vibration and Health (pp. 149–155). Cherry Hill, NJ: Jeffrey Books.

Wigram, T., & Dileo-Maranto, C. (1997). Music vibration and health. Cherry Hill, NJ: Jeffrey Books.

Wigram, T., & Lawrence, M. (2005). Music therapy as a tool for assessing hand use and communicativeness in children with Rett Syndrome. Brain and Development, 27(Supplement 1), S95-S96.

Witt Engerström, I., Larsson, G., Bergström-Isacsson, M., Wesslund, B., Qvarfordt, I., & Jochym-Nygren, M. (2005). Rett syndrom - Hur kan det se ut och vad kan man göra? Östersund: Svenskt Rett Center.

Yasuhara, A., & Sugiyama, Y. (2001). Music therapy for children with Rett syndrome. Brain and Development, 23, 82-84.

 

 

 

Referenser

Artikelsammanfattning