Forskning vid Rett Center

Vid Rett Center pågår forskning inom ett brett spektrum av områden. Flera arbeten bygger på de hjärnstamsundersökningar som är en del av den högspecialiserade medicinska vård som Rett Center erbjuder. Under en hjärnstamsundersökning görs en bedömning av hjärnstammens förmåga att kontrollera det autonoma nervsystemet, dvs av den centrala autonoma kontrollen. Det är en omfattande och detaljerad neurofysiologisk undersökning där en mängd data samlas in som kan identifiera individens grundläggande förmåga till reglering av nödvändiga kroppsprocesser. Metoden är unik och har vid Rett Center anpassats till diagnosgruppens särskilda problematik. Anfallsproblematik kan analyseras i förhållande till nervcellernas signalering i både hjärnstam och hjärna, samtidigt, för säker idintifiering av anfallsmekanismer och möjlig behandling. Kardiorespiratorisk dysfunktion och fenotyper kan identifieras och användas som grund för adekvata behandlingsinsatser. Korrelationen mellan den exakta genetiska mutationen och den kardiorespiratoriska fenotypen identifieras och studeras i databasupplägg med mera. De resultat vi hittills kommit fram till har väckt stort intresse internationellt och ligger till grund för omfattande samarbetsprojekt världen över.

Vid Rett Center pågår ett projekt där musikterapeuten undersöker hur musik och vibroakustik påverkar hjärnstammens kontrollförmåga av det autonoma nervsystemet. I detta doktorandarbete i samarbete med Aalborgs Universitet, ingår också att iaktta och klassificera ansiktets förändringar med syfte att om möjligt kunna utröna möjligheten att se på utsidan vad som sker på insidan när en person exponeras för olika musikaliska stimuli. Studien beräknas pågå till april 2012.

Ett annat doktorandprojekt ingår i sjukgymnast Gunilla Larssons doktorandutbildning vid Umeå universitet. Den Licentiatsavhandling som hon avslutat i april 2008 är ett delmoment i hennes doktorandstudier och utgör en beskrivning av grovmotorisk utveckling vid Rett syndrom. Den innehåller föräldrars erfarenheter och beskrivning av motorisk utveckling över tid liksom sjukgymnastens mångåriga kliniska erfarenheter. I den sista delen av forskarutbildningen ingår gång och fysisk aktivitet vid Rett syndrom. Hur autonoma reaktioner som hjärtverksamhet, blodtryck och andning reagerar när en person med Rett syndrom reser sig upp respektive går på golv och löpband.

Andra pågående projekt behandlar medicinsk långtidsuppföljning, fotproblematik, tillväxt med mera.

Kort sammanfattning av forskningsarbeten publicerade i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter sedan starten av Rett Center 1995

I början av 90-talet började man rapportera om fall med pojkar med misstänkt Rett syndrom, det är numera klarlagt att även pojkar kan ha diagnosen (1). En annan genetisk diagnos som Down syndrom, utesluter inte Rett syndrom (2). Ett av kriterierna för diagnosen: minskad tillväxt av huvudomfång behöver nödvändigtvis inte vara så markant hos alla med klassisk Rett syndrom och behöver inte förekomma alls vid Rett variant (3).

Kartläggning av närståendes uppfattning av förmågor, hinder och behov; 1996 skickades ett frågeformulär till samtliga familjer där någon medlem hade diagnostiserats med Rett syndrom. Olika aspekter belystes och ledde även vidare till nya projekt och ett antal master- och magisterstudier. Vad gäller motorisk förmåga, exempelvis förmåga till gång och att äta själv, varierar gruppen med Rett syndrom men en stor del behåller förmågor som utvecklats innan regressen (4, 5). För åtminstone en del personer finns möjlighet till åter- och nyinlärning av motorisk förmåga (4). Så gott som samtliga visade ett intresse för musik och en nyinlärning kan ses även gällande musik. Några beskrev att flickorna/kvinnorna aktivt begärde eller förkastade viss musik. Musik används i många fall som medicin, exempelvis ”mot oro och ångest”(6). Socialt samspel och samvaro upplevdes vara viktigt för flickorna/kvinnorna med Rett syndrom. Ett relativt stort antal hade tillgång till kommunikationshjälpmedel men beskrevs inte använda dem för att uttrycka vilja utan vilja kommunicerades med kroppskommunikation. Flickorna/kvinnorna upplevdes som mest aktiva vid måltid och socialt samspel (5).

Kort summering av resultat från ovan nämnda studier: En kvinna med Rett syndrom med, för diagnosen, god motorisk förmåga och bibehållet tal hade vid 25 års ålder en bibehållen god förmåga att ta in, minnas och förstå trots att den motoriska förmågan gått tillbaka (7). Ortopedisk uppföljning tillsammans med omgivningens förväntningar, motivation, gemensam planering av intervention samt kunskap om Rett syndrom har i ett antal fallstudier gjort det möjligt för individer med Rett syndrom att behålla eller återträna grovmotoriska förmågor som att stå, gå och resa sig (8). Guidat ätande (fysisk guidning tillsammans med verbal prompting och immobilisering av handen som inte används) kan ge ökad medverkan i rörelserna samt ökad koordination mellan munöppning och sked (9). Resultat tyder också på en positiv inverkan på koordinationen när tuggan bearbetas, särskilt avseende rytm (10). Musik och vibroakustik har en tydligt mätbar effekt på hjärnstammens kontrollförmåga av det autonoma nervsystemet hos personer med Rett syndrom. Responserna skiljer sig dock vilket är svårt att upptäcka och urskilja enbart genom yttre observationer (11). Deltagare i en kommunikationskurs för närstående till personer med Rett syndrom använde i högre utsträckning strategier som stimulerar kommunikation och kommunikationsutveckling efter kursen (12).

Undersökningar av den centrala kontrollen av det autonoma nervsystemet i hjärnstammen startade 1998. Hittills har cirka 180 undersökningar gjorts vid Rett Center. På Rett Centers initiativ bildades 2008 ESRRA (European Scientific Rett Research group) som är en grupp europeiska forskare som samlats utifrån intresse av Rett syndrom och hjärnstamsundersökningar med sikte på klinisk behandling. Samarbetet har utmynnat i ”Frösö-deklarationen”; en sammanställning av riktlinjer för förebyggande och behandlande insatser vid de kardiorespiratoriska fenotyper som härrör från omognad av hjärnstammens nervceller, som publicerats i Lancet (13-17).

1. Leonard H, Silberstein J, Falk R, Houwink-Manville I, Ellaway C, Raffaele L, et al. Occurrence of Rett syndrome in boys.
   Journal of child neurology. 2001;16(5):333.
2. Leonard H, Weaving L, Eastaugh P, Smith L, Delatycki M, Engerström I, et al. Trisomy 21 and Rett syndrome: a double burden.
   Journal of paediatrics and child health. 2004;40(7):406-9.
3. Hagberg G, Stenbom Y, Engerstrom IW. Head growth in Rett syndrome.
   Brain & development. 2001;23:227-9.
4. Larsson G, Lindström B, Engerström I. Rett syndrome from a family perspective: The Swedish Rett Center survey.
   Brain and Development. 2005;27:14-9.
5. Lavås J, Slotte A, Jochym-Nygren M, van Doorn J, Engerström I. Communication and eating proficiency in 125 females with Rett syndrome: The Swedish Rett center survey.
   Disability & Rehabilitation. 2006;28(20):1267-79.
6. Merker B, Bergstrom-Isacsson M, Engerstrom IW. Music and the Rett disorder: The Swedish Rett Center survey.
   Nordic Journal of Music Therapy. 2001;10(1):42-53.
7. Hagberg B, Erlandsson A, Kyllerman M, Larsson G. Odd MECP2-mutated Rett variant – long-term-follow-up profile to age 25.
   European Journal of Paediatric Neurology. 2003;7(6):417-21.
8. Larsson G, Witt Engerström I. Gross motor ability in Rett syndrome–the power of expectation, motivation and planning.
   Brain and Development. 2001;23:77-81.
9. Qvarfordt I, Engerström I, Eliasson A. Guided eating or feeding: three girls with Rett syndrome. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 2009;16(1):33-9.
10. Jochym-Nygren M. Hur påverkas oralmotoriken hos personer med Rett syndrom av guidning i matsituationen: Att äta eller matas. Göteborg: Göteborgs Universitet; 2006.
11. Bergstrom-Isacsson M, Julu POO, Witt-Engerstrom I. Autonomic responses to music and vibroacoustic therapy in Rett syndrome: A controlled within-subject study.
    Nordic Journal of Music Therapy. 2007:Vol.16(1), 2007, pp.
12. Wandin H. KomRett - Utvärdering av en kommunikationskurs för närstående till personer med Rett syndrom: Uppsala universitet; 2010.
13. Witt Engerstrom I, Kerr A. Workshop on Autonomic Function in Rett Syndrome. Swedish Rett Center Frösön, Sweden, May 1998.
    Brain & development. 1998;20(5):323.
14. Julu P, Witt Engerström I. Assessment of the maturity-related brainstem functions reveals the heterogeneous phenotypes and facilitates clinical management of Rett syndrome.
    Brain and Development. 2005;27:43-S53.
15. Julu P, Engerström I, Hansen S, Apartopoulos F, Engerström B, Pini G, et al. Cardiorespiratory challenges in Rett's syndrome.
    The Lancet. 2008;371(9629):1981-3.
16. Cardiorespiratoriska störningar vid Rett syndrom – en utmaning för Hälso- och sjukvården: Frösö-deklarationen. Svensk översättning av förarbete till ovanstående publikation.
17. Julu P, Kerr A, Apartopoulos F, Al-Rawas S, Engerström I, Engerström L, et al. Characterisation of breathing and associated central autonomic dysfunction in the Rett disorder. Archives of disease in childhood. 2001;85(1):29.
18. Engerström L, Witt-Engerstöm I, Julu P, Apartopoulos F, Hansen S. Cardiovascular response to Valsalva’s manoeuvre (VM) in conscious girls with Rett syndrome (RS).
    Journal of Physiology. 2001;536:149-50.